Framme

Ja då sitter man här igen, första dagen på en förhoppningsvis lång och skön semester. 

Det blev en lång och jobbig resdag... har haft jätte problem med min rygg denna sommar, så jag förberedde resan med en massa tabletter, men ändå kändes det som ryggen skulle gå av redan i bilen ner till Göteborg... och inte blev det bättre under resans gång. 

Men börjar några dagar tillbaka, i lördags tog vi upp prinsessan efter en mycket skön sommar. 

Det blev en lång dag med mycket jobb för att förbereda henne för vintern... jag klarade mig med att vara hundvakt ;-)

På kvällen kom Isabell på besök för att sova över, det kommer ju dröja ett tag till nästa gång.. Isabell har redan fått julkänsla och kom uppklädd som en pepparkakstjej. 

Men åter till vår resa ner till Torre... Det kändes som en ovanlig jobbig nerresa, och naturligtvis beror det säkert på denna förbannade rygg. När det väl var dax att gå på flyget så satt det folk på våra platser, jag hade bokat och betalt extra för dessa platser. Ville sitta vid gången så att jag kunde varva med att sitta och stå... men med mångas blickar som nog tyckte vi var besvärliga så hoppade vi längst in på en rad... så började inte bra, men fram kom vi. 

Vi var rejält trötta och hungriga, hade bara ätit en korv med bröd på hela dagen, så när vi väl hade fått handlat och alla satt samlade på casa Krafft kändes det riktigt bra :-P

Här nedan ser ni ett kort från Landvetter när vi käkade korven, kolla in Rajjes min... man skulle kunna tro han sålt brödet och tappat pengarna, eller att han tycker farsan fått en mycket bättre korv....vill bara påpeka att fotot är inte arrangerat, utan taget i verkligheten.. :-[ .

När vi väl kom i säng tror jag att pappa somnade innan huvudet nådde kudden, alla var rejält trötta. 

Rajje gick som vanligt upp först, och sedan var det jag. Dörren till mamma och pappa var stängd och där vågade ju ingen titta in. 

Så medans vi väntade på att dom skulle vakna hann Rajje skura golvet på altan, starta tvättmaskinen, gå till bagarn och börja duka upp för frukost.. 

Till slut kom då los padres ut ur kuvösen till ett dukat frukostbord. 

Rajje som väntat rättså länge på frukosten var hungrig som en varg, men även lilla mamsen kastade sig över frukostbordet. 

Mysigt att sitta tillsammans och käka frukost, hemma gör vi aldrig det... jag äter inte ens frukost hemma. Sedan blev det mera arbete... massa tvätt, då Rajje och Andreas med barn var här i augusti och lämnat sängkläderna i tvättkorgen. 

Vill bara nämna att mamman tog disken, ordningen är återställd. 

Då det bara är dag ett är vi lite snälla och förstår att vi inte kan begära nybakat gofika ala inspektorskan, utan Rajje hade köpt med lite ifrån bageriet. Så till elva kaffet fick vi besök utav Polarn. 

Polarn är en vän sedan 60-talet till mamma och pappa, en lååång vänskap kan man säga... och jag har ju då känt honom i hela mitt liv. Just nu är han här i Torre och bor i Ingrids lägenhet. 

Det har verkligen gått i ett så här första dagen, så innan det var dags för matlaget att sätta igång med dagens middag, fick det bli lite vila. 

Efter en god middag blev det en tur ner till strandpromenaden, det är ju verkligen så fint nere vid vattnet... Väldigt mycket folk i rörelse, men inte konstigt då det är helgdag och många lediga. 

Kvällen avslutades med lite gott att äta och dricka på casa Krafft's balkong...och en skön känsla i kroppen att äntligen vara här igen. 


Taggat med: 

, ,

Nedräkning

Ja nu är det dags att blåsa lite liv i denna blogg igen, äntligen verkar det som om det blir semester igen.

Om inget inträffar drar vi iväg på måndag, och det ska bli så himla skönt... vägen har varit lite krokig, har inte varit i Spanienlandet sedan januari 2020. Och i dessa tider kommer jag inte känna mig säker förrän jag sitter på planet. Det bästa är att det verkar som hela gänget kommer att åka denna gång, och det bådar gott för bloggen, tänker att alla karaktärerna ska med och då blir det lite mera att skriva om ;-).

Har inte känns helt säkert de sista veckorna att det faktiskt skulle bli att vi kunde åka allihopa, våran kära Inspektorska har tyvärr varit rejält dålig, och egentligen vet vi inte riktigt vad det har varit... tre diagnoser och ungefär lika många läkare, och ett antal besök på akuten samt ambulansfärd men nu verkar det äntligen börjat gå åt rätt håll, så vi håller alla tummar för detta.

Vi är ju lite oroliga hur hon ska klara disken som brukar bli hennes lott, men tänker om hon får göra det sittandes kanske det kommer att funka... om inte har ju faktiskt camareron en gång tidigare fått steppa upp då hon hade bränt sig på handen :-D  ;-), vi får väl se hur det går.

För eventuellt nya läsare kanske man ska göra en liten uppdatering på våra namn, Inspektorskan är min helt underbara mamma som gärna vill kontrollera och se till att allt går rätt till. Camareron som även ibland kan kallas trädgårdsmästaren och smitaren är min pappa, även han underbar <3. Sedan är det ju allas våran lille Uppviglare Rajje som bara älskar att få igång olika bataljer, och allra helst med inspektorskan… och ja han kan också vara underbar ;-).

Tänker inte göra någon större uppdatering i text om vad som hänt sedan sist, utan gör det lätt för mig och bara plockar lite foton ifrån galleriet... 

Börjar med ett foto på mamma som jag tog när vi var på Ikea... blir full i skratt så fort jag ser det, kolla in öronen :-D

Ska kanske börja kalla henne för Toker istället.. 

Naturligtvis blir det en del foton ifrån Prinssesan också.. 

 

 

Svensk sommar kan verkligen vara underbart, har så många härliga foton som minne... och är så tacksam att jag efter en mycket lång tid lyckades övertala Rajje om att skaffa båt igen. Och imorgon sätter vi punkt på denna båtsommaren för då är det dax att få upp henne på land igen. 

Avslutar med ett foto på mina två favorit tjejer.. 

Äntligen

Kors i taket, jag är tillbaka ;-)

Har faktiskt inte skrivit sedan början av mars 2020, och det är ju helt omöjligt att skriva om allt som har hänt... så jag tänker inte ens försöka. I stora drag har det varit ett skitår med en del ljusglimtar. Pandemin behöver man ju inte återberätta, det är ju som det är. 

Ljusglimtar var bla att Betty anslöt sig till familjen, ett riktigt yrväder, och till Rajjes stora glädje har dom bondat till skillnad mot Frasse som har Rajje längst ner på listan. 

Sommaren var härlig, vi hade ju den lilla röda som tog oss ut på härliga turer, med en hel del bad. Vilket faktiskt är mycket ovanligt för mig, jag kräver mina grader om jag ska bada. 

Och på senhösten köptes våran fina Prinsessa... Har längtat hela vintern på att våren ska komma så man kan få njuta av våran flytande sommarstuga. 

Jag har kommit på att jag behöver ha semester för att blogga, och förra året var det dåligt med den varan. Vi var i Torrevieja i slutet av januari 2020, sedan har det bara varit strödagar som jag har haft semester ... man gick ju och hoppades att man skulle kunna åka iväg ner till Spanienlandet, men icke sa nicke. 

Men nu känns det som om att vi kan komma iväg efter sommaren, i nästa vecka ska vi ta första sprutan, känns så himla bra. 

Men nu till nutid... sitter i båten och njuter efter en veckas semester, och vad jag har njutit. 

Äntligen är våren här och hamnen börjar att fyllas upp av alla båtar, och massa folk som suttit i solen och fikat, grillat osv. Tänk vad man lever upp av lite sol. 

Idag första maj var det många som lade i sina båtar, vi som redan låg i sedan en vecka tillbaka kunde bara sitta och titta pp alla andra. 

Det var bråda dagar innan vi fick i henne.. härligt med stor båt, förutom när hon skulle vaxas.. Har varit lite otursförföljd, det börjar med att jag ramlar vid första dagens vaxning. Slår mig rättså rejält med sprickor i revbenen samt muskelskada... det blir ju en rejäl smäll när man med min tyngd faller handlöst bakåt. Så det blev Andreas och Rajje som fick ta hand om vaxningen (vilken otur...) 

Sedan klämde jag handen första natten ombord, fortfarande alldeles öm. Sedan slog jag i knät när jag skulle bädda i ena hytten, jag missbedömde storleken på öppningen och drämde i knät i karmen, ajaj.

 Rajje känner sig lite lätt stressad hur vi eller jag ska klara av sjölivet, men herregud man är ju smidig som en gasell, så vad är problemet? 

För att ha haft semester så har jag vaknat ovanligt tidigt varje morgon, faktiskt tidigare än när jag jobbar. Kan ju bero på att Rajje som lägger sig som om han fortfarande var typ sju år, vaknar ju hur tidigt som helst...och så fort han vaknar måste han äta, och det är ju inte direkt några väggar i en båt så det är lite svårt att inte vakna. 

Jag ska inte klandra Rajje för alla väckningar, två av dom är han friad ifrån. En morgon var det den lilla trollungen Isabell... hon och Viktor sov över och tidigt strax efter fem vaknade hon, och det var full rulle med en gång. 

Den andra väckningen stod Betty för, och det var faktiskt imorse... lite gnäll så var både jag och Rajje vakna 05.25 jippi👍.

Men pga detta fick vi en magisk morgon med en underbar soluppgång. 
 


05.30


07.30

Som jag skrev tidigare så har jag verkligen njutit av denna vecka, och vilken tur med vädret jag har haft. Vissligen kyligt men solen har visat sig varje dag, så nöjd..här kommer lite bilder ifrån veckan. 

Min favoritplats.. 

Så då har jag fått till ett inlägg, inte dåligt👍. Fast det känns som om det saknas något... Just det, tror inte jag skrivit ett enda inlägg utan att inspektorskan eller el Cameron nämns. Det är faktiskt så att jag aldrig har träffat mina kära föräldrar så lite tsom det senate året, och detta på grund av denna skitpandemin såklart. 

Men faktiskt så har dom varit på ett litet besök denna vecka. Dom har fått första sprutan och vi satt ute i sittbrunnen och firade mammas födelsedag. Och naturligtvis hade vi lite gofika ♥️. 

Så då var jag färdig för denna gång, och jag hoppas det inte dröjer ett år till nästa inlägg.. Vill bara berätta innan jag slutar att man skulle kunna tro att el padre var här, men det är snarkrajje som sover så gott. 

Mellaninlägg

Då var det dags för ett litet mellansemesterinlägg...

Sist jag skrev ett inlägg var dagen innan hemresa, så det får bli några ord om den. Vi hade ju blivit uppdaterade om stormen hemma i Sverige och var tacksamma att det mesta hade blåst bort.. haha hur lät det, menar naturligtvis det mesta av stormen.... men ändå det blev en vinglig landning ändå kan jag lova. En kvinna till och med grät (obs inte jag), vi landade på sidan, och det blir ju rejäla krängningar när den rätar upp sig, och strax innan vi tog mark var det , en slank han dit och en slank han dit.. men vi lever och det får man vara nöjd med.


Här lämnar vi ett soligt Spanien.


Och här är det obligatoriska fotot

Det kändes skönt att komma hem, även om vädret var som innan vi åkte, grått och tråkigt.

Frasse blev riktigt glad att se oss/ mig igen, tack och lov. Hade ju känns lite tråkigt om han bara jaha, så du är hemma igen;).

Direkt första helgen var det ju några småttingar som också tyckte det var roligt att vi kommit hem och ville komma på besök, tror nog föräldrarna också var nöjda.

Vi har fått en ny affär här ute på vischan, en äggbod strax över gärdet, så på kvällen tog vi ficklampa med oss och invigde shopen. Väldigt spännande tyckte Isabell och Viktor. Visserligen bara en vara i affären, men det blev ju pannkakor av den när vi väl kom hem... tips till ägarna, en burk med klubbor till barnen, haha;).

Tummen upp blev det i varje fall, och lite spännande var det ju att gå ut i mörkret över ett dyngblött gärde också.


Observera Isabells tummen upp, även på kortet ovan...hon har missuppfattat det lite;)

Jag har fyllt år också, vilket inte är så märkvärdigt i och för sig, det gör man ju varje år.

Men det uppmärksammades på frukosten på jobbet, så mina trevliga arbetskamrater slöt upp till skönsång och skålade för mig... Tack för det :-) .

En annan rolig sak som hänt är att Winalyn äntligen kommit hem igen, hon har varit saknad, mest av Tobbe naturligtvis. Har faktiskt inte direkt skrivit om det här, varför vet jag inte...men saken är faktiskt att Tobias och Winalyn har gift sig, under väldigt hemliga förhållande;) Så nu vet alla som läser denna blogg detta. Grattis igen till er, och jättevälkommen ska du vara Winalyn <3 .

Tja det var väl ungefär vad jag hade att skriva om denna gång, 53 dagar kvar till nästa semester, det gillar vi. Kommer att ha lite mera semester i år, har lite sparat som jag tänkt att ta ut.

Så fort jag träffar någon som jag inte pratar med ofta, som antagligen är en läsarna av denna blogg, brukar dom alltid börja med, -Är inte du i Spanien??... Nope jag är inte så ofta i Spanien (om du frågar Rajje:), jag har lika många semesterdagar som andra i min ålder.

Men dom dagarna jag har lägger jag i vårat andra hem. Brukar dela upp semestern till tre resor om året, och som sagt i år blir det lite längre turer, men inte flera ;-). Nästan alltid när jag skriver här är jag i spanienlandet, så kan tänka mig att det upplevs som jag är där den mesta tiden, men det dröjer några år till innan det kanske blir 50- 50... konstigt att man längtar efter att bli äldre.

När jag tänker efter har jag nog alltid längtat efter att bli äldre..som riktigt liten längtade jag efter att fylla tretton, ni vet tonåring, sedan längtade jag efter att fylla femton, ni vet moppe (obs inget annat:), sedan längtade jag efter att fylla arton, ni vet myndig, sedan var det tjugo, ni vet systemet.

Och efter barnafödande och allt började jag att längta efter klimakteriet (låter helt absurt) ville helt enkelt slippa vissa saker, ja några av er vet;), sedan efter det började jag längta efter pension, ja ni vet ha semester hela tiden. Men efter det kanske man börjar att längta tillbaka istället, vem vet? 

Den som lever får se. 

Ha det bra (y)

Sista dagen för denna gång.

Ja nu sitter man här med semestern bakom sig, imorgon drar vi hemåt. 

Det känns faktiskt helt ok, vi har haft superbra dagar med mycket sol... men det räcker säker att man kliver av planet på Landvetter och känner vindarna, så vill man tillbaka igen🌞. 

Rajje har fortsatt att inhandla fika, med förhoppning att han till slut ska få in en tio poängare, men hittills har det inte lyckats.. allt ser väldigt gott ut, men allt som glimmar är ju inte guld. 

Närbild på gårdagens kap.. Trodde man kunde se konsistensen, men det blev inte så lyckat. 

Så här såg det ut, och visst skulle man kunna tro att det skulle kunna vara gofika, men ack nej. Den ljusa saken gick det knappt att dela, så stenhård... 

Igår fick vi samtal från bekanta hemifrån som varit här nere i Spanien sedan oktober med deras husbil. Och nu hade de kommit hit till Torrevieja, och tyckte det kunde vara roligt att säga hej. De hade ställt sig bortanför playa de los Locos, som verkar ha blivit en ny camping... så otroligt många husbilar står det där numera, dom har ju en fin utsikt över havet. 

Så jag och Rajje tog en kvällspromenad för att hälsa på i deras lilla hem på hjul. 

En riktigt fin kväll med fullmåne. 

Jättemysigt har dom det, och bara rullar vidare när man tröttnar på ett ställe. Fick till oss att campingarna här i spanienlandet är jättefina, och billigare än hemma, ivarje fall denna årstid. 

Var bara tvungen att gå ut på klipporna för att fota månskenet, så otrolig fin kväll, och hela 16 grader👍. 

Idag har vi tvättat och städat, packa behöver vi ju inte göra, då vi reser utan bagage.. så bekvämt. 

Vi fick även fikabesök, av camparna som ville se hur vi bodde. Så sista fikan på terassen för denna gång, och det var varmt kan jag lova. 

Nu får vi hålla tummarna att det blir en bra flygresa hem imorgon, och snälla låt det ha slutat att blåsa. Känner mig lite nervös inför morgondagen, men ner lär vi ju komma i varje fall 😳. 

Tack och hej för denna gång. 

Och Frasse snart kommer jag♥️. 

Äldre inlägg

Nyare inlägg