Ja nu är man snart i Sverige igen, imorgon tidigt bär det iväg. Och vad jag fått till mig så är det kallt och rått hemma, jag som trodde när vi åkte att vädret skulle vara perfekt till hemresan. 

Men vi har en dag till här i värmen, även om packning och städning kommer att uppta en del av dagen, så kommer vi nog kunna njuta av dagen också. 

Igår började det lite molnigt, men varmt och skönt så framåt middag så gav vi oss ut på promenad. En snabbtitt in i gamla kyrkan för att lyssna på fin sång... vidare ner till strandpromenaden för att njuta av solen som nu hade tittat fram. 

Pelargonerna var så fina, vilket får mig att tänka på mina egna som man nu måste lämna till sitt öde på terassen. 

Samtal från Perciosa som var fikasugen inte ofta hon är det, men det händer :-P. 

Så vi sammanstråla vid kobutiken... Rajje beställde en Club sandwich och jag en tallrik med färsk frukt, riktigt mumma, men hör och häpna jag glömde att fota. Syrran kom också och hon beställde en brownie, samma som P... denna fick jag fotat ivarjefall. 

Såg så god ut, allt smakade bra så hit kommer vi säkert gå igen, vissligen en speedad servitör men men finns värre saker. Stället hette Fresco... lite osäker på namnet. 

Mycket folk på strandpromenaden, men man märkte en liten skillnad, många spanjorer har nog åkt hem. 

Här är en hund som bestämt sig för att inte ta ett enda steg till, kvinnan i andra änden var nästan gråtfärdig. Alla tittade, även vi, vi till och med satte oss på en bänk för att se hur det gick... det kliade i mina fingrar ville så gärna gå fram och ta tag i hunden. Till slut tog hon tag i halsbandet och släpade med sig hunden. 

Det blev två fikastopp på gårdagens promenad, jag började bli lite hungrig så vi stannade vid ett ställe som hette typ Tapas... och något mera. Tyvärr var den i skuggan, vilket kan vara mycket positivt här nere, men än så länge är det lite kyligare i skuggan på eftermiddagen. 

Här blev det något riktigt spanskt... eller inte :-[. Utsikten kan man inte klaga på... detta underbara blåa havet bara några meter bort. 

Till våran skara hade även nu Ditte anslutit sig... så från ha varit två stycken var vi nu fem stycken, inte illa. 

Jag hade helt missat att solen var stark, man går och pratar och bara njuter... så när jag kom hem så såg jag vilken rödfärg jag fått, gjorde inte ont vill jag tillägga, men verkligen inte bra man ska tänka sig för. 

Rak linje i varje fall. 

Gårdagens promenad.

Nä nu får jag ut och njuta lite av morgonsolen på våran fina terass.

Avslutningsvis ett foto på blommor som mamma köpte när dom kom ner, alltså 7 mars, och dom står sig än efter ca sex veckor.. helt otroligt.