Ja då var semestern slut och man var hemma igen. Sista två dagarna var vädret lite halvdant, men för övrigt har det varit skönt, alltid gott med lite extra sol.

Resan gick bra, tråkigt men bra. Vi var hemma på tisdag kväll, och så drog jobbet igång onsdag morgon, snabbt in i vardagen. ps. fick skrapa rutorna första morgonen..blä.

Har haft lite känningar i magen senaste tiden, och naturligtvis drog det igång på onsdag...så det var att dra igång med fasta, hade ju redan tjuvstartat dagen före pga flygresan. Hade rättså ont onsdag kväll och natt, men inte det allra värsta, så jag gick till jobbet. Hade en tid på vårdcentralen för ett annat ärende, men i och med att jag hade ont i magen tog dom ett CRP prov. Jag förklarade för läkaren att jag hade en inflammation i tarmen, och att jag hade det under kontroll...men läkaren upplyste mig att jag var patient och inte läkare.

Vilket jag naturligtvis vet, så jag tiger snällt och låter dom ta provet. Efter en stund kommer hon och säger att jag måste åka till akuten för provet visade 137, vilket jag fick till mig var högt. Men jag var väldigt säker på att inflammationen var på väg tillbaka, man har ju varit med förr.

Men för att få ett slut på denna redan utdragna historia så blev vi sittande på akuten i sju timmar innan jag fick träffa läkaren, som tyckte jag skulle ligga kvar över natten. CRP hade börjat gå ner, men han tyckte att det var bättre att ha kontroll på att den fortsatte nedåt.

Vilket den gjorde, och nu är jag hemma igen och känner mig tröttare än innan jag åkte in.

Väl hemma fick jag äntligen bekanta mig med vår nya inneboende som så olägligt kom precis innan turen till sjukhuset. 

 

En riktigt liten sötnos...namnet är under beredning, det kanske blir Ralf, Roffe eller kanske Sune, vi får se vad som känns rätt.

Nu ska jag ta mig en liten tupplur, trött som satan.