Ja då har det blivit föräldrafritt på casa Krafft, man får hoppas att det inte sprider sig i kvarteret ;-).

I torsdags var vi tvungna att gå upp till klocka pga att vi skulle köra los padres till planet... en fruktansvärd känsla. Helt plötsligt kändes det som att semestern var slut. 

Men när vi kom till flygplatsen var det en härlig känsla att lämna av dom och säga hejdå, och veta att det inte var jag som skulle sätta mig på planet. 

Ps. Nu vill jag förtydliga att det var bara en härlig känsla att min semester inte var slut... inte att los padres åkte hem. 

Nu när diskerskan åkt hem känner vi oss lite förvirrade, så det blev lite si och så med maten... man vill ju inte ha massa disk på semestern. Det blev en lugn dag, mycket sova, och vädret var inte det bästa heller, inte kallt men blåste rejält. 

Igår fredag morgon hände det, Rajje sov längre än mig, kors i taket. Jag hade kommit i säng tidigare än vanligt, nu när nattugglorna åkt hem, ingen som håller mig vaken. Men det visade sig vara tillfälligt, igår kväll blev jag sittande igen, även fast los padres åkt hem. 

Igår hade vi bestämt att äta på matboden, fläskfilén var dagens lunch. 

Smakade riktigt bra, buffé var det också så de som var hungriga kunde ta om. 

Som sällskap hade vi våra grannar, och dom ser väl nöjda och glada ut. 

Efter god middag var det bara hem och sträcka på sig en stund innan det var dax att promenera ner till glassbaren för lite efterrätt. 

Rajje slog på stort idag och valde en riktigt smarrig glass,min var för oansenlig att fota... 

Vi träffade två nya Torrevänner på glassbaren, Ami och Lasse... en skåning och en... ja nu blev jag osäker, var det stockholmstrakten tro...  Mycket trevlig stund blev det, och alltid (oftast) roligt att träffa nya människor. 

Sedan blev det en liten kvällspromenad, vilket säkert behövdes efter glassen... 

Idag lördag blir det att knalla nedåt i byn för att kolla in paraden med hästarna, ska bli trevligt... hoppas det inte blir för varmt. Jag får berätta om det i nästa inlägg :-D. 

En liten fräckis får det bli också. 

En man stapplade in på ett sjukhus med flera benbrott, två blåslagna
ögon och golfklubba virad runt halsen.
Naturligtvis frågade doktorn:
– Vad har hänt?
– Jo, jag spelade en runda golf med min fru när hon slog ut bollen i en
hage med kor. Vi gick ut i hagen och letade efter hennes boll och då
såg jag att en av kossorna hade någonting vitt baktill. Jag gick dit och
lyfte på svansen och där satt en golfboll med min frus monogram på.
Fortfarande med svansen upplyft så ropade jag till min fru:
– Den här ser ut som din!!!

Efter det så minns jag inte så mycket mer….