Jag lyckas inte ens en gång i veckan och få till ett inlägg, men denna gång kan jag skylla på mycket att göra. Fast när jag väl sätter mig för att skriva så kommer jag inte på ett dugg, det är detta med minnet;)

Kan ju börja med att mamma och pappa är nu Dalslänningar, skrev det i förra inlägget också men nu är all flyttning klar. Mitt föräldrahem är ett minne blott, Vargön har och kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta. Det var ju där man härjade som ung, skulle kunna skriva en hel bok om allt man gjort, vi var så många i samma ålder runt om där jag bodde. Vi spelade brännboll och hade krit-gömma över hela Vargön, har faktiskt bara bra minnen...och trodde nog aldrig att jag skulle flytta därifrån.

Ett tomt hus

Men nu är det Mellerud som gäller och jag trivs bra här, minnena härifrån blir från mitt vuxna liv och det har ju sina höjdpunkter det också. Och nu sluts ju cirkeln när föräldrarna också flyttar hit. Mamma bodde i sin ungdom här i Mellerud ett antal år och sedan hade vi våran stuga här som jag var på somrarna, så det är ju faktiskt en hel del och då menar jag en hel del barndomsminnen härifrån också.

Min mormor sa alltid att man var den bästa, ibland var det jag, ibland var det någon annan...men ofta var det faktiskt Rajje hon sa det om. Och i detta inlägget ska jag göra en liten hyllning till han den där Bästa. Han har slitit med renovering och flytt utan att nästan någon gång gnällt, jag brukar skämtsamt kalla mina föräldrar för hyresgästerna från helvetet (med glimten i ögat) men för varje sak de velat ändra eller lagt till så har han den bästa fixat det, och mycket annat också, med tålamod. Ibland ångar han på kanske lite för mycket, men då får man bara dämpa honom lite så tuffar han på som vanligt igen. Vet faktiskt inte hur jag skulle få ihop allt om inte han den Bästa hade funnits, även om man kan bli helt galet förbannad på honom emellanåt:)...nog om detta, man får ju inte ge honom storhetsvansinne.


Tillsamman med flytten så pajade ryggen, inte för att jag slitit så förfärligt mycket men pajade gjorde den ändå...beror nog på att man är så att säga lite dåligt musklad;) Så lite panik hur jag ska hinna få iordning hemma till all julfirande, men det ordnar sig nog som alltid.

Lucia har varit och jag drog iväg med uppviglaren och inspektörskan för att kolla på Luciatåget...var helt säker att det skulle börja klockan 18.00, det gjorde det sist jag var där. Men det var helt folktomt...var visst ett antal år sedan jag titta sist, men tog lite kort på ett fint Melleruds torg. 

 


Var bara tvungen att ta ett kort på denna käcka skapelse:)

Som tur var så kom Lucian med tärnor till årets sista Kommunfullmäktige, väldigt fint och stämningsfullt...och ett fint julbord blev vi bjudna på också, man tackar och bugar.

I veckan som gått så var vi på Biblioteket vid lunch tid för att snika till oss lite att äta, det var folk från massa olika länder som bjöd på smakprov från deras hemländer...massa olika sötsaker bjöds det på.

Här står dom så stolta framför deras skapelser...eller var det fruarnas skapelse tro... 

Oavsett vem som bakat så smakade det mumma;)

Här har vi världens bästa bibliotekarie som passade på att smaka på alla gobitar:) 

 Jag avslutar med ett foto som mamma hittade i flytten, jag brukar klaga på dagens unga tjejer som alltid ska pluta på varje foto...mm får nog sluta med det:))