Casa Krafft i Torrevieja

Det är långt emellan inläggen, har himla svårt för att hitta den rätta inspirationen för att skriva. Känns som om det bara handlar om krämpor och sjukdomar just nu. 

Fortfarande har vi känningar av förkylningen, men nu går det åt rätt håll ivarje fall, Rajje har till och med rakat sig och hittat dörren ut:). Jag själv bytte förkylningen mot Tandvärk... så himla typiskt att det ska hända just när man ska åka iväg på tur. Tandvärk får man om man ska åka bort eller typ efter fem på fredag eftermiddag... grr. 

Jag och Yvonne har varit i Stockholm på KAF konferans, massa trevliga föreläsningar god mat och lite fest, och jag får som sagt världens jäkligaste Tandvärk, med facit i hand skulle jag stannat hemma. 

Första kvällen fick jag söka upp en jourtandläkare, kände mig rättså desperat och ville nästan att han skulle dra ut tanden. Men icke sa nicke, det enda han gjorde var att prata. Nja han tog naturligtvis en plåt också, men kunde inte ställa en diagnos, så därför blev det inget gjort... lite starkare piller fick jag åtminstone. Så det blev att knapra piller och göra det bästa av situationen. 

Lite mingel och dans blev det och några riktigt bra föreläsare, så lite bra blev det. 

Yvonne rockade loss rejält på kvällen... 

Men det kostar att ligga på topp... 

En liten tupplur blev det dagen efter, men det berodde absolut inte på dansen, utan just då var det en mycket tråkig föreläsning;). 

Det har varit mycket Yvonne det sista, inte nog med Stockholm, utan en tur till Göteborg har det också blivit. Vi var på Göteborgs Operan och tittade på Hair, så otroligt höga förväntningar hade jag. Jag bara älskar filmen och musiken, så jag stoppade i mig lite piller (för tanden) och drog iväg, prata om besvikelse, följde inte historian alls, och musiken tyckte jag  var rejält slaktad, så vi gick faktiskt i pausen... så, så var det med det. 

För att återgå till tanden så hade jag tid på måndag fm hos min tandläkare, rättså trött var jag efter nästan en veckas tandvärk. Så ni kan tänka er när min egna tandldläkare inte ville göra ett ingrepp, utan slipade ner tanden och ville att vi skulle avakta fyra dagar, och om jag fortfarande hade ont då skulle han rotfylla tanden. Jag kände bara nej nu räcker det, fick faktiskt fram några tårar så han ändrade till två dagar. Efter två dagar så började värken att släppa, helt otroligt, nu håller jag tummarna på att det är ok... om inte kan jag lova att tandvärken kommer nog lagom till semestern  . 

Mamma och pappa är ju nere i Torre just nu, så man är ju uppdaterad på väder och vind. Och vad jag förstått så har det inte varit det bästa vädret, så nu kan det ju inte bli annat än fint väder när vi kommer ner, nedräkning börjar. 

Var bara tvungen att ta en skärmdump på dom när vi skypade... i mina ögon ser det ut att vara perfekt väder himlen ser så blå och fin ut. 

Avslutar detta inlägg med ett foto från centralstationen i Stockholm. Jag är ju en dån där dokusåpa nörd, så ni kan tänka er när jag stod där och fick syn på en från årets Farmen... väste till Yvonne att hon skulle stå still och jag skulle låtsas ta ett kort på henne. Precis när jag sagt till henne knackar en kvinna mig på axeln och säger... Gå du fram och ta ett kort, jag är hennes mamma, så pinsamt . 

Det var bara att gå fram och fråga, och hon blev superglad och sa att jag var tvungen att vara med på fotot också. Det är väl så med dessa b skådisar, dom är glada att bli igenkända. 

Så här är fotot på oss, vet inte vem som är gladast. Färgstark person som har roat oss Farmentittare under rättså många veckor. 

Är superförkyld...har varit halvdassig en lång period men nu har det brytit ut, kan hoppas att det går över snart. Rajje har varit dålig lika länge men han har en annan typ av förkylning...han har varit heldassig en längre period, den förkylningen kallas visst för mansförkylning, och den ska visst inte vara att leka med. Fördelen är att som kvinna kan man inte bli smittad, utan vi kvinnor får en lättare variant.

Våran lilla prinsessa Isabell är den som varit sjukast..hon åkte tyvärr på både RS virus och influensa och fick ligga på sjukhus. Men är i skrivande stund på bättringsvägen. 

Så som ni förstår så är det mycket sjukdomar häromkring. Mina kära los padres har också en släng av sjukan, men dom kurerar sig i Spanien. Vi har en webbkamera uppsatt där nere så jag kan sitta här hemma och ha lite koll på dom.

Normalt sett är det ju mamma som är Inspektörskan, så det blir lite ombytta roller nu när jag sitter här hemma och kollar in henne.

Och jag måste bara säga att mina föräldrar bara är dom bästa... så helt underbara.

Jag har en himla tur som har mina båda föräldrar kvar, det är ju liksom bara ens föräldrar som man vet älskar en helt ovillkorligt.

Ovillkorligt innebär för mig att jag älskar mina barn bara för att dom existerar, dom behövde inte vara på ett visst sätt eller uppfylla vissa krav för att jag skulle börja älska dom, kärleken bara fanns där från början på ett sätt jag aldrig tidigare eller senare varit med om. 

När man träffar en partner eller någon annan människa krävs ju vissa villkor för att kärlek ska uppstå, det krävs inte när man får ett barn, men det betyder inte att man älskar allt de gör, säger eller deras åsikter. 

Det är en skön känsla att veta att man är älskad på detta sätt... sen så kan det vara jobbigt att älska någon ovillkorligt, man blir så himla sårbar. Och som sagt detta är min åsikt och jag vet att det tyvärr inte gäller alla. Men jag känner på detta sätt för mina barn, och jag har turen att ha,  föräldrar som alltid har funnits där för mig. 

Senaste dagarna har det varit kanon väder nere i Spanien, men även här hemma skiner solen idag. 

Annat var det förra veckan.... 

... Då fick man skotta sig fram till bilen innan jobbet. 

Måste ju innan jag slutar lägga ut ett foto på linslusen Nisse som växer och frodas, fortfarande halvgalen:) 

Ha det bra alla och kom ihåg att älska varandra, och glöm inte att ikväll är det finalen på svenska melodifestivalen... till Rajjes stora förtjusning ;)