Hem ljuva hem.

Våran semester slutade ju lite snöpligt kan man säga. Vi fick vänta tills alla gäster hade gått av båten, kvar var jag och Rajje plus två par till från England. Vi delade taxi till flygplatsen och där var vi inte Hurtigruttens ansvar längre. 

Flygresan gick bra och vi landade i ett snöigt Oslo, bilen fick vi skotta fram, eller rättare sagt, fick Rajje skotta fram. 

Första veckan vi var hemma gungade i huvudet, tror det kallas sjöben. Rättså jobbigt, plus att det verkligen är fullt upp på jobbet. Januari och februari är det som mest på jobbet, så ha semester just då är ingen höjdare. 

Några som blev glada när vi kom hem var våra fyrbenta vänner, dom har knappt gått ut sedan vi kom hem, kan ju bero på vädret också.. 

Sedan vi kommit hem har vädret varierat rejält, regn, sol, snö och kyla. Jag har alltid velat ha sjöutsikt, vilket jag fick under några dagar.. 

Då var det blött, och nu är det is, som sagt varierande väder. 

Dagarna bara rullar på, tänkt att nu ska jag skriva lite, men lusten har inte varit tillräckligt stark. Tills idag, inte sådär jättesugen som jag ibland är... utan lite mera, - skärp dig Jeanette,  några rader kan du väl plita ner... och det visade sig att jag kunde. 

Träffade en ny läkare innan jag stack på semester, som faktiskt lyssnade, det tycker man kanske är en självklarhet... men tyvärr så är det inte på det sättet . Men som sagt denna gång  hade jag tur, nya prover togs... visade sig att jag hade lågt värde på kobalamin som är vitamin B12, som bland annat kan ge symtom som trötthet. Det tillsammans med min hypotyreos som betyder underfuktion i sköldkörteln, som även den har ett av symtomet trötthet... kan förklara min onormala trötthet jag har haft senaste året. 

Har nu ätit medicin ett par veckor, kan inte säga att jag känner mig superpigg, men lite piggare har jag nog blivit, fortsättning följer... 

Strax efter hemkomst var jag och Niklas på besök hemma hos mamma och pappa och när vi varit där en stund konstaterade jag att det nog var dags för en liten semestertipp. Här sitter dom två pensionärerna instängda i sin lägenhet pga. av att det är så fruktansvärt trist väder ute, när dom har alla möjligheter att ta en tur till Spanien. Medans vi var där gick pappa omkring och rättade till mattfransarna, jag menar då är det dags att hitta på något... Så kan man tänka sig, dom lyssnade och är nu i Spanien på en tvåveckors semester. Är man pensionär så kan man faktiskt bara sticka iväg, och för oss är det perfekt att någon kommer ner och tittar till stället.

Vi köpte en hel del blommor när vi var där nere sist, som man nästan räknat med att dom är nog döda...men lite tips från goda grannar så inköptes det lite vattenanordningar, och helt otroligt så hade hibiskusen klarat sig, som man hört kräver så mycket vatten...till och med knoppar på den:).

Jag smygfotar lite på päronen när dom är där nere, känns nästan som om man själv har lite semester när man kan vara med på ett hörn. Och trädgårdskötaren  sköter sig, har tagit några foton via webkameran.

Både jag och Rajje är riktigt sugna på en tur, så nu har vi bokat en tripp i maj, längtar och väntar...

Så det gick ju att plita ner några rader, gäller bara att komma igång och vara på humör för att skriva.


Vissligen inte fredag, men en liten fräckis kan man ju alltid ta med:)

Sista dagen

Sitter här och glor in i väggen och har allmänt tråkigt. Vi är som pestsmittade, när dom kommer med maten har dom gummihandskar, och när dom hämtar brickan lägger dom den i en plastpåse. 

Och stackars Rajje som är instängd med mig som ska vara den smittade, kan inte vara roligt, peppar peppar hittills har han inte blivit smittad. 

Om ändå båtskrället utanför fönstret  blåsigt ner, så man kunde se hur himlen såg ut... 

Tack och lov att man har mobilen, annars vet jag inte va vi hade gjort. 

Men nu är det inte långt kvar, ska bli roligt att se hur dom ska få av oss från båten... vi ska då sitta still här till dom kommer och hämtar oss. Rajjes rygg har pajat, och min är på väg, har halvsuttit i denna koj sedan tisdag em... så det är inte konstigt att man fått ont. 

Ska bli väldigt skönt att få komma hem, flyg från Bergen till Oslo och så bilen sista biten. 

Hurtigruten dag 11, isolerade.

Ja då kan man säga att denna semester slutade med ett magplask. 

Som jag avslutade gårdagens blogg med att jag kände mig lite konstig, avslutades med att jag låg och småfrös och mådde illa. Efter ett tag så fick jag upp och kräkas, efter det mådde jag mycket bättre. 

Men sa till rajje på morgonen att för säkerhets skull går jag inte med till frukosten. När Rajje sitter och käkar frågar naturligtvis kyparn var jag var, och Rajje svarar att jag hade känt mig lite dålig och hoppade därför över frukost. 

Strax efter får jag samtal från receptionen som undrar hur jag mår, jag svarar att det är ok, kunde inte ljuga utan berätta att jag hade spytt en gång i går kväll. 

Så nu sitter jag och Rajje i karantän, vi får inte lämna hytten, och får maten bärd till oss i typ skyddskläder... nja nu överdrev jag lite, plast handskar var det. 

Så här sitter vi och jag lovar att tiden går inte fort. Och jag är så förbenat trött på den där oranga båten som skymmer sikten ut. Har sett att solen lyst ute idag, men inget mera... 

Så det blir ett kort och tråkigt inlägg idag, nu ska jag förflytta mig från stolen till sängen... bara för omväxlings skull.. 

Hurtigruten dag 10, dagen efter.

Vi genomled natten utan problem, det enda är att det blev många timmar i sängen... ryggen säger till. Det blev ingen Morgonpromenad idag det är rejält blåsigt ute på däck, utan man fick hitta sig ett ställe där vinden var lite mildare. Normalt på förmiddagen brukar himlen skifta i alla mjuka pastellfärger, ja ni har kanske sett fotona. Men idag är det 50 nyanser av blått. 

Riktigt fint på ett kallt sätt. Vi passerade polcirkeln igen och denna gång var det lite ljus, så jag fick några bra kort på finkameran. Idag blev det inte dop, utan det är bara när man passerar polcirkeln uppåt. Istället skulle man smaka på någon fiskleverolja, smakade inte mumma. 

När man smakat fick man skeden som ett litet minne, titta noga på skedarna... 

Den vänstra är min och den högra Rajjes, syns tydligt att han fuskade, på något sätt smet han ur kön med skeden i handen, spår av oljan syns tydligt på min sked, men inte Rajjes. 

Sedan blev det en stund på mitt favoritplats... 

Otroligt rogivande att sitta och bara titta ut, det är verkligen avkopplande. Idag är fönstrena fläckiga utav saltvatten och man hör vinden pina utanför... Emellanåt blåser det upp en liten tromb som drar med sig en hinna av vatten upp i luften, lika snabbt som den kommer,  försvinner den. Båten tuffar på i ett bekvämt gungande upp,  och ner. Man kommer att sakna dessa förmiddagar när man kommer hem, enda tider man behöver passa är mat tiden. 

Avsaknad av sol gör att vattnet blir helt svart och vinden gör massor av vita gäss. När man sitter och stirrar ut så flyter allt ihop, snöklädda fjällen och det svarta havet med de vita blir ett. Jag önskade så att rutan kunde sköljas av så man kunde föreviga skådespelet, och hänga upp på vägen hemma. 

Om jag går ut på däck blåser det så det är svårt att hålla still kameran, dessutom kommer jag för högt i båten och får inte med vågbruset. 

Middagen idag var lite extra, hurtigruten firar 125 år och det bjuds på femrätters. 

Direkt när vi kom in i matsalen bjöds det på skumpa. 

Sen skålade vi för all personal, vi har suttit vid samma bord hela tiden med Birgitta som är från Stockholm. 

Här skålar vi innan maten börjar rulla in. 

 Vid första rätten kände jag mig absolut inte hungrig, men åt då upp. 

När andra rätten kom inte bestämde jag mig för att jag skulle skippa middagen idag, känner mig konstig i magen. Så det blir inga mer mat bilder idag, så typiskt när det var lite extra ikväll. 

Men jag hoppas det inte blir något av detta, utan att det var något tillfälligt. 

 Ps. Är säkert den förbenade fiskleveroljan.. 

Hurtigruten dag nio. Storm.


Börjar bli tjatigt att skriva om underbar natur, men idag har varit en höjdardag. 

Morgonpromenaden var i världsklass i fin omgivning. På ena sidan har man soluppgång och andra mörker. När jag började att gå var det lungt och relativt behaglig temp. Men efter ettt tag drog vinden igång, och det bara händer helt plötsligt, från vindstilla till att man knappt kan stå still. 

Jag var på däck från ca 09.30 till lunch 12.00... lätt frusen. 

Efter lunch bestämde jag mig för att sitta inne en stund, tills vi kommer fram till en jättesmal passage, där jag vill ut och fota. Man ser jättebra högst upp i panorama rummet också, men det är inte samma. Just nu är det jag och ett antal gubbar som sitter här, en som sitter strax bakom har nog somnat, jag hör misstänksamma ljud. 

Var bara tvungen att snurra runt och ta ett foto... han sover djupt och ljudligt. 

Framåt är betydligt trevligare... 

Här ovan testade jag att ta ett panoramafoto, togs vid 11.00 tiden. 

Stokmarknes är där som hurtigrutten startade, eller ivarjefall var det här han bodde som grundade hurtigrutten för 120 år sedan. Här finns ett museum och även den första Finnmarken som ligger på land och tillhör museumet. 

Ni ser båten här ovan. 

Varje dag brukar det vara något uppe på däck 8, idag var kökschefen där för att visa hur man filéar en fisk. 

Passagen jag pratade om tidigare, den jag skulle ut och fota. Den fastnade inte på bild, helmörkt och molnigt. 

Idag var det tyvärr buffé även på middagen, så inga foton idag. Under tiden vi åt började båten gunga rejält, och kändes nästan som vi stod still. Efter en stund ropade dom ut i högtalaren att det inte gick gå in i hamn pga blåsten. 

Dom kommer att skippar Svolvear och Stamsund och drar till Bodö istället. Stor varning för sjögång och uppmanade folk att gå och äta tidigare. Så Rajje bäddade ner sig i sängen med en gång, i förebyggande syfte. 

Jag får uppdatera imorgon hur kvällen blir, dom räknar att vi ska vara framme vid 24.00. Helst ska vi inte ut på däck, men skulle gärna vilja ut och filma... 

 

Äldre inlägg